Vad var det du ville att vi skulle göra

Ta en stund (Steal away)

Ta en stund,
ta en stund,
ta en stund med Jesus.
Hör hans ord,
lyssna i bön!
Vi bor ej här för alltid.

1. Min Herre kallar,
han kallar i sitt ord,
trumpeten ljuder i min själ,
vi bor ej här för alltid.

Ta en stund...

2. Träden ska falla
och syndens träl få skälvan,
trumpeten ljuder i min själ,
vi bor ej här för alltid.

Ta en stund...

Ett eldprov skall vi genomgå

1. Ett eldprov skall vi genomgå
och dela Kristi lidande,
blott så kan vi till glädjen nå
vid Sonens uppenbarelse.

2. Ja, salig är du, om du här
för Kristi skull får skymf och spe,
ty härlighetens Ande är
då nära för att tröst dig ge.

3. Det kristuslidande som Gud
har gett dig blir till härlighet
den dag, när domsbasunens ljud
skall blåsa in Guds evighet.

4. Ty tiden är nu här för dom,
den börjar med Guds eget hus;
hur går det då för världen, som
förkastat Jesus, världens ljus?

5. Så skall då den som lida får
sin plåga lägga i Guds hand
och göra gott den dag han går
i detta prövningstidens land.

6. Och ge med tillförsikt ditt liv
åt Herrens nåd och trofasthet.
Din skymf och glädje honom giv
som leder allt till härlighet.

Text och copyright: Christian Braw, fritt efter Simon Petrus Jonasson (1 Petr. 4:12-19), publicerad med tillstånd

Jag far iväg (I´m gonna ride)

//: Jag far iväg,

iväg i vagnen när den kommer, Gud ://

Jag gör mej redo nu för domens dag,

min Gud, min Gud.

1. Är du redo, min syster?

O ja!

Är du redo för din resa?

O ja!

Vill du se din Herre Jesus?

O ja! 

Jag är redo för min resa, 

klar att fara iväg.

//: Jag far iväg,

iväg i vagnen när den kommer, Gud ://

Jag gör mej redo nu för domens dag,

min Gud, min Gud.

2. Är du redo, min broder?

O ja!

Är du redo för din resa?

O ja!

Vill du se din Herre Jesus?

O ja! 

Jag är redo för min resa, 

klar att fara iväg.

//: Jag far iväg,

iväg i vagnen när den kommer, Gud ://

Jag gör mej redo nu för domens dag,

min Gud, min Gud.

Om i morgon var den dagen

 

Medan kärleken från korset talar

1. Medan kärleken från korset talar
och solen från himlen mot oss ler,
låt oss fly ur Sodoms fröjdesalar
och i ödmjukhet för Herren falla ner. 
Var är din skrud,
du Kristi brud?
Var är din tro, var är din första kärlek?
Var är ditt hopp,
ditt segerlopp?
Vak upp! Se Jesus, kommer snart!

2. O förtrösta ej på egen styrka!
Din kraft, om än stor, ej hjälpa skall.
Falskt är hoppet om vi jaget dyrkar,
endast urtidsklippan trotsar vågens svall.
Ej prål, ej prakt,
ej mänsklig makt
en bunden själ ur Satans garn kan lösa.
Vårt hopp och mod
finns i Guds blod,
vår enda tillflykt är hans kors. 

3. Hjälp oss, Gud, att vi må redo vara
och troget förvalta här vårt pund,
med vår blick på Morgonstjärnan klara,
litande på dina löftens säkra grund.
O Jesus Krist,
du skall förvisst
din lilla hjord ett evigt rike skänka.
O tag oss in
i vilan din,
då slutad är vår pilgrimsfärd.

Ryttaren på den vita hästen

1. Himmelen skall öppnas och den vita hästen springa fram med Konungarnas Kung.

Trofast och Rättfärdig är hans namn som vunnit seger över hela jordens rund.

Se hans ögon flammande som lågor,

makten har han i sin hand.

På sitt huvud bär han många kronor,

Konung över alla land.

2. Himmelen skall öppnas och den vita hästen springa fram med Konungarnas Kung.

Trofast och Rättfärdig är hans namn som vunnit seger över hela jordens rund.

Se, han kommer! Himlens vita skaror följer honom, strålande i makt och ära!

Se, han kommer! På den vita hästen

kommer vår Messias!

Jesus kommer

Nämn mej Jesus, han är livet

Alt. koral:
 ´

1. Nämn mej Jesus, han är livet,
han är min rättfärdighet.
Han sitt liv för mej har givit,
mej förvärvat salighet.

2. Egen fromhet inget gäller
inför den som hjärtat ser,
mänsklig visdom inte heller
tröst och frid i själen ger.

3. Varken att som kyrklig vandra,

sej med kunskap fylla opp

eller att få lära andra

ger mej tillförsikt och hopp.

4. Inget annat än allena
Jesu nåd, förtjänst och blod
kan från all min synd mej rena,
göra saken för mej god.

5. Milde Jesus, nådens källa,
du mitt liv, min salighet,
låt i domen för mej gälla
din förtjänst och helighet.

6. Döm mitt hjärta här i tiden,
innan världen döms av dej;
och när tiden är förliden,
i ditt domslut fria mej. 

Mitt i livet lever vi

1. Mitt i livet lever vi 
under döden fångna. 
Säg, vem kan då stå oss bi
när vi snart är gångna?
O Herre, du allena. 
Men nog kan man ju gräma sej, 
att vi så förtörnat dej. 
Helige Herre Gud, 
helige, starke Gud, 
helige, barmhärtige Frälsare, 
du evige Gud, 
låt oss inte falla 
i den bittra dödens nöd. 
Kyrie eleison. 

 2. Mitt i dödens kamp så svår 
domen ska vi bida.
Vem är den som med oss står 
och som vill oss fria? 
O Herre, du allena. 
Din kärlek och barmhärtighet
vår jämmer, vårt elände vet.
Helige Herre Gud, 
helige, starke Gud, 
helige, barmhärtige Frälsare, 
du evige Gud, 
låt oss inte falla
i en evig avgrundsglöd. 
Kyrie eleison.

 3. Ner i avgrundskval och sorg
våra synder drar oss.
Vem ger oss en säker borg
och till frihet tar oss?
O Jesus, du allena,
du som ditt eget blod utgöt,
för att sona vad vi bröt.
Helige Herre Gud, 
helige, starke Gud, 
helige, barmhärtige Frälsare, 
du evige Gud, 
låt oss inte falla
av från tron på dej, vår tröst. 
Kyrie eleison. 

Livet försvinner så snabbt som en dröm

1. Livet försvinner så snabbt som en dröm,

år efter år ilar bort.

//: Tiden bortrinner likt brusande ström,

allt är så vanskligt och kort ://

2. Dagen som gått kommer aldrig igen,

så lyder växlingens bud.

//: Dock blir ej glömt hur vi använde den,

nej, det står tecknat hos Gud ://

3. Födas och leva och dö så till slut -

här får vi bo för en tid.

//: Men o hur fort släcks ej livslampan ut!

Kort är vår vandring och strid ://

4. Barnet rycks bort från föräldrar och lek,

ynglingen ligger där död.

//: Jungfrun på båren hon vilar så blek,

nyss var hon blomstrande röd ://

5. Far eller mor kan få lämna de små,

givande jorden sin gärd.

//: Dödsängeln kallar och vi måste gå

hän till den eviga värld ://

6. Minns då, o mänska, att livstiden flyr,

snart skall din plats här stå tom.

//: Sök att ta vara på stunden så dyr,

tänk på Guds rättvisa dom ://

7. Låt inget stå mellan Gud och din själ,

nej, kom till Jesus idag!

//: Då skall för evigt det gå dej så väl,

ty så är Faderns behag ://

För Jesu milda ögon

 



1. För Jesu milda ögon
jag ställer mej så arm jag är.
Min skuld och fattigdom jag bär
för Jesu milda ögon.

2. För Jesu milda ögon
betryckt av synd jag faller ner.
Med längtan i min nöd jag ser
i Jesu milda ögon.

3. För Jesu milda ögon
jag syndat har mot Herrens lag.
Min dom däröver väntar jag
för Jesu milda ögon.

4. I Jesu milda ögon
jag ser. Förskjuter han mej, så
nedsjunkande jag ser ändå
i Jesu milda ögon.
 

Befrielsen nu närmar sig

 

1. Befrielsen nu närmar sig,
då evigt Faderns Son
till liv i frihet kallar dig
inför sin himmelstron.
Snart skallar hans basuners ljud
i segerdagen stor,
och han för hem sitt folk till Gud,
det folk som löftet tror.

2. Den dagen döden häpen står,
när ur dess makt och grav
uppväckta fram de döda går,
dess boja kastas av.
På Kristi bud skall själ och kropp
förenas och bli ett;
då skall besannas livets hopp,
det hopp Guds Ord oss gett.

3. Den Onde själv med grämelse,
i skam och vanmakt går,
bortdriven till det fängelse,
där nu sitt straff han får.
Hans list och bländverk för envar
avslöjade skall stå,
och ingenting av det blir kvar
hans trälar trodde på.

4. Från hjärtats stengrund fria är
de som med tårar sått.
De som med synden kämpat här
har nu sin frihet nått.
Nu läggs fördärvets börda av,
Guds vänner reser sig,
befriade från skuld och krav
till liv, o Gud, hos dig.

5. Din kära dom, din stora dag,
ditt härliga advent,
din ankomst, Jesus, väntar jag,
du som mitt liv har vänt
från själviskhet, förgängelse
med dopet och ditt blod;
din frihets uppenbarelse
fullborda, Herre god!

Text och copyright: Christian Braw, publ. med tillstånd

Bli inte rädd när orätt rår

1. Bli inte rädd, när orätt rår 

och ingenting du själv förmår, 

men tänk istället ofta på 

att Jesus Herren är ändå. 

2. Bli kvar där Gud placerat dej 

och sagt: ”Här skall du tjäna mej.” 

Ja, övervinn allt ont med gott 

med kraften du av honom fått. 

3. Då kan du tåligt vänta på 

den dag han lovat dig att få, 

när Jesus allt ska reda ut 

och allt blir rätt och gott till slut. 

4. Den dagen sveket får sin lön, 

men härligt svar får löftets bön. 

Som skräp i stormen lögnen far, 

men allt det äkta stannar kvar. 

5. Det blir en stor och härlig stund, 

när ljuset från Guds nåds förbund 

som soluppgången sprider sej, 

och Fadern själv omfamnar dej. 

Text: Christian Braw efter Psalt. 37 

Musik: Folkmelodi ("Det finns en väg till himmelen")

Det ska komma en dag

 

1. Det ska komma en dag, då all smärta ska bli glömd.
Inga mörka skyar mer, inga tårar där man ser.
Där är frid och evig vår,
glädjen evigt där består.
Vilken underbar dag det ska bli!
Vilken dag det ska bli, när min Jesus jag får se,
när för hans fot jag faller ned,
han som döden för mej led,
då han tar mej i sin hand
och leder mej till livets land.
Vilken underbar dag det ska bli!

2. För den Helige Gud
träder Lammets lösta brud,
utan felsteg eller fläck,
i rättfärdigheten klädd,
och i glömskans djupa hav
alla synder fått sin grav.
Vilken underbar dag det ska bli!
Vilken dag det ska bli...

3. Slut är sorg och besvär,
inga bördor bär man där,
ingen sjukdom eller nöd,
inga skils där åt av död.
Och för evigt ska vi bo
i ett land av frid och ro.
Vilken underbar dag det ska bli!
Vilken dag det ska bli...

Jag har hört och jag har läst

Nog har vi väl kors här i världen fått

1. Nog har vi väl kors här i världen fått, 
nog har vi väl möda och strid.
Dock måste en kristen bekänna därvid: 
vi har det blott alltför gott! 

2. När syndaförlåtelsens gränslösa skatt 
dej skänkes för intet av Gud, 
när du har fått Kristi rättfärdighets skrud, 
må hjärtat ej då vara glatt? 

3. Som gäster och främlingar vandrar vi här, 
men leds av vår Frälsares hand. 
Det felande barnet han tuktar ibland, 
det tröttnande barnet han bär. 

4. Själv var han ju frestad på jorden en tid, 
han känner vår fiendes list. 
Han hjälper det frestade barnet till sist 
och ger oss sin seger och frid. 

5. Han kommer till doms med en skara så stor, 
en gång, då all tid skall ta slut. 
Väl den som i Kristus då har kämpat ut, 
lycksalig den själ som då tror! 

6. Om här vi har njutit vad världen vet 
att nämna som sällhetens höjd, 
men inte i Gud fått vårt liv och vår fröjd, 
i domen vad hjälper väl det? 

7. Men trogna Guds barn, om din strid än var het,
om hjärtat än blödde därvid, 
när du får gå in i din Herres frid, 
är du mindre salig för det? 

8. Du käraste Frälsare, herde så god, 
barmhärtig och nådig oss var! 
I döden, i domen, o var vårt försvar! 
Oss hjälp för ditt dyrbara blod!

Jag råda vill alla i ungdomens dagar

1. Jag råder er alla i ungdomens dagar
att före allt annat till Gud vända om.
Man kan inte få sina dagar tillbaka,
man kan inte veta när Gud håller dom.
När ljuset här släcks ut
och nådens tid tar slut,
när dagen är över
och natten oss söver,
då blir det försent att till Gud vända om.

2. I dag kan du höra Guds kallande stämma,
som ber dej att komma till frälsningens famn.
I dag får du komma, hos Gud hör du hemma,
han kallar dej stilla och nämner ditt namn.
När ljuset här släcks ut...

3. Se, tiden den skrider och dagen den lider
och solen den rodnar i tidernas höst.
Det gäller för alla att Herren åkalla,
det gäller att svara på kallelsens röst.
När ljuset här släcks ut...

Jag väntar dig Herre Jesus till dom

 

1. Jag väntar dej, Herre Jesus, till dom,
ett ögonblick som jag inte vet om.

2. Du hastigt kan komma hit igen,
på dagen, på natten, i gryningen.

3. Mitt hjärtas lampa brinna må
i tro, i hopp och i kärlek då.

4. Jag sover eller vakar, då vare jag din,
jag lever eller dör, då vare du min.

5. Och när du kommer, kom mild och blid
och gör mej salig till evig tid.

Än är det rum i fårahuset

1. Än är det rum i fårahuset
hos dej, du herde evigt god.
Vart får från öknen, stormen, bruset
du rädda vill, det ger mej mod!
Du fallnas vän, jag kommer här
och räddningen av dej begär.

2. Än är det rum i dina armar,
du sträcker ut dem varje dag
och kärleksfullt du dej förbarmar
och lyfter den som själv är svag.
Jag lämnar mej nu i din hand,
för hem mej till din Faders land!

3. Än är det rum där i din himmel
och dit jag gärna komma vill.
Jag hör din röst i världens vimmel
och vill dej evigt höra till.
Sist i det land du lovat mej,
min Frälsare, jag möter dej!

4. Som Frälsare du nu oss bjuder,
som Domare du kallar sist.
Då blir ej rum, fast klagan ljuder,
för den förut sitt rum har mist.
Men salig den som din då är,
du Frälsare, du vän så kär!